Foto: Yvonne Öster
Foto: Yvonne Öster
Foto: Yvonne Öster
MARIE HANSSON:
Jag
har tävlat agility sedan 1985. Den första tävlingen var i slutet på november
och det hade hunnit komma flera decimeter snö på marken. Vi skottade en
gång mellan hindren i den ordning de skulle tas. Tiderna har förändrats
– ganska mycket och på många sätt.
På 80-talet tävlade jag bland de stora hundarna med en stor sheltietik
som hette Nicolina, 1990 föddes Tess som blev en av Sveriges mest framgångsrika
hundar, Muffin hade jag bara till låns i några år innan hon fick fara
till hundhimlen. Sedan 1982 har min favoritras varit sheltie och på den
vägen är det sedan dess.
TäVLINGSRESULTAT
Idag tävlar jag med Whoopi, född februari -99, hennes dotter Zoe, född
oktober -02 och hennes dotter Fiona, född januari -04. Jag har alltid
fört statistik över alla mina hundars resultat. Det är intressant att
se trender, att få koll på hur ofta man kör felfritt, att gå tillbaka
och se när ett problem började osv Varför inte publicera resultaten lika
gärna? Här kommer, för den som är nyfiken, en möjlighet att ha koll på
hur det går på tävlingarna för oss.
| Resultat! | ||
| Whoopi | Zoe | Fiona |
Whoopi tävlar i medium i klass 3 och Zoe och Fiona i small i klass 3. Fiona har varit sen i utvecklingen och det märks ännu på resultaten, hon har en del kvar att lära. Men det är en väldigt spännande "resa".
Zoe och Fiona tävlar i small-laget ”Advance Knock Out” och Whoopi i medium-laget ”Advance TKO”. Aktuella lagkamrater i small är Rose-Marie Schmidt med Kelly och Eva Leandersson med Maja. I medium: Eva med Tip, Rose-Marie med Mascot och Agneta Beck med Zingo. Vi står inför förändringar då Kelly och Tip i första hand närmar sig pension.
BANOR
Jag dömer inte lika mycket som många andra domare. Helgerna räcker inte
till helt enkelt. Och att tävla är så berikande. Eftersom man inte får göra
bägge samma dag i Sverige betyder det att man avstår tävlandet helt om man
dömer en dag. Men då och då kan jag inte säga nej, som domare lär man sig
också saker man kan ha nytta av som tävlande, man får se samband mellan
banläggning och beteenden, man får se unika lösningar och underliga misstag.
Det roligaste i hela domaruppdraget för mig är att få rita banan. Att få bestämma och utmana de tävlande med mina idéer och sedan stå på första parkett och se vad som händer. Hur de bestämmer sig för att lösa problemen och hur många olika lösningar det finns. Ovan finns möjlighet för den som är intresserad att se mina banor.