Drygt två veckor sedan jag skrev senast, men man kan inte prioritera bloggen när man antingen är fullt upptagen eller har möjlighet att koppla av i solen! Idag är vädret mulet och lite småkallt, så det känns skönt att vara inne och då blir ju läget ett helt annat!
Både Martin och jag gläds åt att fixa till saker på tomt och hus, för att få det riktigt fint. Än har vi inte kommit till detaljer på tomten, planeringen av nya växter ska jag göra till hösten. Det vi istället har fått gjort är större och mer elementära saker, som tvätt av fasaden på både hus och garage. Där fönsterluckorna suttit och under takutsprången har det nu blivit fräscht och vitt igen. Och denna vecka har projektet varit att kapa ner häcken. Den har varit minst tre meter hög, på sina ställen ännu högre, och minst ett par meter tjock. Den består av många olika sorters buskar, så den är ganska spännande och minst sagt omväxlande. Martin har använt motorsåg för de grövre och busktrimmer för de klenare kvistarna och efter 1,5 dag av kapande hade han sågat ner ett ca 40 meter långt berg av grenar! Argumenten till att gå från ingen insyn till en meter hög häck med full insyn är främst att växtligheten verkligen behövde föryngras och få en bättre chans att bli stark och livskraftig. Eftersom vårt hus ligger i en fyrvägskorsning så är förstås sikten i hörnet en helt annan sak med den nya höjden på häcken. Som bonus kom att vi nu ser havet genom grannens tomt genom vardagsrumsfönstret och köksfönstret. Men en bonus vi inte räknat med, och som jag speciellt glatt mig åt, är grannkontakten! Det är oerhört många som stannat till och kommenterat och berömt arbetet. Vi stretade ju på i solskenet och många passerar vårt hus på väg till havet. Det är kul att det är uppskattat och trevligt att få mer kontakt med grannar man bara sett tidigare. En lastbil med grävskopa har kommit idag och skopat upp alla grenar, det blev två fulla flak med pressad växtlighet, så vi blev enkelt av med den tjocka och höga vallen som vi skapat på gräsmattan, på insidan av den nyklippta häcken. Det är verkligen som att ridån gått upp och visar nu det renoverade huset i all sin prakt!
Utöver det har vi gjort mycket semesterskoj. För ett par veckor sedan var vi på stan med en kompis och granne, åt tapas på en uteservering och drack vin. Gick sedan till ett annat ställe och åt rabarbersorbet till efterrätt! Kvällen efteråt var Ulf Lundell på scenen på Simstadion som ligger här intill. Vi gick ner till klipporna med vin, ost och kex, hundarna och sällskap, satt utanför staketet och lyssnade med ett öra, tillsammans med ett par hundra andra. Kvällen var ljum, solen på väg ner gav allt ett guldskimmer och båtarna hade lagt sig på svaj för att liksom vi ”tjuvlyssna” på konserten. Men låtvalet var inte mycket jag kände igen, så det var mest stämningen man njöt av.
Sen kom min syster med sina tre barn. Hon hade inte varit här förut så det fick bli sightseeing både i stan och längs kusten på måndagen. På kvällen hade vi fest och bjöd in en kompis också. Hon provade efterrätter för en kommande födelsedag och hade med sig fyra olika till var och en! Vilken höjdarkväll! Dagen efter åkte vi till Liseberg. Jag åkte både Kanonen och Balder, fast jag tyckte det var lite läskigare än vad jag velat. Jag inser att jag lockas inte av att känna att jag inte har fast kontakt med sitsen, trots att många andra tycker det pirret är lockande när de liksom flyger i luften. Men jag gillade det snälla vattenäventyret i Kållerado och den traditionella bergochdalbanan. Vi kom hem på kvällen och hundarna hade fått god omvårdnad av en kompis. På onsdagen blev det först bad med hundarna på förmiddagen och sedan Tylösands strand på eftermiddagen med After Beach ovanpå det. Sedan for vi hem och duschade och bytte om, rastade hundar och gav oss iväg tillbaka till Tylösand där vi bokat ett bord mot havet på en restaurang. Sedan gick vi över till hotellet där The Ark spelade, vi lyssnade på de sista låtarna, sittandes i dynerna precis utanför scenen. Det lät väldigt bra och det hade varit roligt att fått sitta på andra sidan planket och se och uppleva allt som den rätta publiken. Men det var många hundra på sanddynerna utanför också.
När min syster vänt bilen hemåt, städade och tvättade vi, och laddade om för ett nytt äventyr. Vi hade planerat en liten semester i semestern till Bohuslän. På fredagmorgonen åkte vi och hundarna var lyckliga över att få följa med. Vi körde till Smögen och fann vårt B&B tvärsemot sjöbodar och ”centrum”. Stället var helt fantastiskt med brygga och uteservering, inglasad restaurang med skjutdörrar mot bryggan och vattnet, en utomhus bar med ett stort segel spänt över rottinggrupper med fåtöljer och soffor. På eftermiddagen sjöng och spelade en trubadur där dessutom. Vi åt en räksallad i solskenet, och tog sen en promenad förbi de pittoreska husen till den kända bryggan med butiker och restauranger. Jag fotograferade, köpte ett handgjort halsband med sötvattenspärlor och blodsten med matchande örhängen, vi kollade lite i butiker, köpte mjukglass som vi delade med hundarna och hade det allmänt mysigt. Efter dusch och ett glas vin i baren på vårt boende, lämnade vi hundarna och gick tillbaka för att äta hälleflundra i den marina miljön på bryggan. Det var packat med båtar längs den bryggan och ständigt något att titta på. En aning kyligt, men solsken och vackert. Vi promenerade bort mot klipporna och såg solen gå ner över havet, med ny fotografering som följd. Dagen efter besökte vi Hunnebostrand (som jag blev störtkär i), Fjällbacka (som var så packat med turister att det inte gick att hitta parkering trots att vi gav projektet en halvtimma) och Grebbestad (där vi åt den lyxigaste och godaste ”räkmackan” på en restaurang på bryggan. Hundarna var förstås med på alltihop. På kvällen landade vi på Marstrands familjecamping och en fin stuga som vi hyrt. Klockan 20 på kvällen lämnade vi de trötta hundarna och promenerade till färjan för att åka över till Marstrand. Min mormor är född och uppvuxen där och jag har i hela mitt liv bara hört talas om platsen, men aldrig varit där. Hon jobbade på fästningen som fängelsevakt, så jag visste ju om den turistpunkten. Vi såg oss omkring i hamnområdet för att hitta något trevligt ställe att äta på. Utanför en restaurang tog jag kontakt med en man som jag uppfattade som bekant med Marstrand. Det slutade med att han och hans fru rekommenderade en restaurang åt ett helt annat håll, där de själva just ätit middag. Vi gick dit och hittade den absolut trendigaste platsen på ön. Stället hette Mamas och var fullt av folk i alla åldrar, de hade både baravdelning och ätavdelning utomhus, fårfällar att sitta på, och en inredning och miljö som var både spännande och generös. Vi drack varsitt glas rosévin i baren medan vi väntade på att få bord, till slut bar de fram ett till bord för två och placerade på en tom plats. Det var festligt och underbart som bara den och vi stormtrivdes bägge två. Inte blev det sämre av att det var världens godaste mat också. Martin åt en tallrik med grillat kött av olika sorter. Jag åt grillad kyckling med kantarellpasta och chevréost, helt delikat! På söndagen regnade det. Vi städade stugan och lämnade den på förmiddagen och ställde bilen på långtidsparkeringen och tog färjan över till Marstrand igen, nu tillsammans med hundarna. Det var dags för att upptäcka ön på alla ledder. Vi gick igenom bebyggelsen och såg de otroligt charmiga husen, gick förbi fästningen och kom till andra sidan via en ängsstig. Därifrån kom vi ner på en led längs klipporna, som vi följde medsols. Men regnet gav sig inte och när vi kom närmare vindriktningen så blev det också riktigt kallt. Jag ville inte ha paraply med tanke på att jag hade hundarna att hantera och även om de kunde vara mycket lösa, så behövdes ju koppel inne i bebyggelsen. Men jag hade regnkappa i alla fall. Totalt gick vi tre timmar, vi hann fotografera och se mycket och stigen tillbaka som gick under träd och längs höga bergsväggar var helt underbar. Men vi kunde förstås inte gå in någonstans och fika när vi hade hundarna, så vi valde att ta färjan tillbaka till fastlandet och sedan påbörja resan hem.
Martins mamma hade dessutom under vår resa blivit inlagd på sjukhus för att hon brutit lårbenshalsen och var medtagen efter operationen, så vi ville gärna hem och besöka henne. Hon har inte varit speciellt kontaktbar, men värdena förbättras och de har börjat skära ner på syrgasen som hon behövt hittills. Vi får hoppas att hon snart får lämna sjukhuset och återvända till sitt äldreboende. Värme, sol och vila har på ledig tid prioriterats och igår kväll var vi bjudna på en fantastisk grannfest med hemlagade italienska delikatesser. Sommaren har verkligen visat sig från sin bästa sida och jag hoppas att vädret och Halmstad ska fortsätta med det, för nu startar marinfestivalen och imorgon får jag besök av Barbro för i helgen är det dessutom tvådagars agilitytävling i Halmstad!
|
