UPPVÄRMNING 



Av Marie Hansson
Publicerad i
Canis nr 2/00

Vilket är viktigast för dig? Att vinna eller att hålla hunden frisk? I det här fallet behöver du faktiskt inte välja. Mitt råd både ökar vinstchansen och får hunden att må bra.

Det handlar om uppvärmning. Ju mer man vet om det, desto mer självklart är det. De enda anledningar jag kan tänka mig att man INTE sysslar med uppvärmning är okunnighet eller att man är lat.

Mänsklig jämförelse 
Man behöver bara gå till mänskliga idrotter för att inse sambandet mellan uppvärmning och prestation. Ju högre nivå sporten utövas på, desto mer tid läggs ner på uppvärmningen. En till två timmar är vanligt. Att den idrottande förbereder sig så noggrant, handlar förstås både om att de vill ha maximalt resultat av sig själv, likaväl som de vill hålla sig skadefria.

Kyla och värme 
En muskel kan jämföras med ett gummiband. Är det kallt kan en belastning spräcka det. En muskelbristning eller sträckning är ett faktum. Ett varmt gummiband kan istället tänjas nästan i det oändliga. En varm och uppmjukad muskel kan klara otroligt mycket.

Det här lär oss också att det är extra viktigt med uppvärmning när det är kallt ute. Tävlar man i regn och rusk, tävlar man på vintern i ridhus och liknande, då måste man verkligen vara noggrann med att förbereda musklerna på ansträngningen. Annars kan det gå mycket illa.

Vila vid skada 
En muskelskada behöver ofta vilas i flera veckor för att läka. Det är inte lätt att vila en hund. Är det en livlig hund är det ännu svårare. Som hundägare bör man inte frivilligt sätta sig i den besvärliga situationen.

Dessvärre missar många hundägare att upptäcka en muskelskada. Om hunden inte haltar, är det ju svårt att se! Och om hunden ser till att hålla högt tempo till vardags, då syns det inte på rörelserna och den kanske inte heller känner av det så mycket. Endorfinerna som frigörs vid stress, när hunden är glad och busig till exempel, blockerar effektivt smärtan. En hund med liten muskelskada som inte vilas, får snart fler problem. Det kan bli muskelinflammationer, som behöver ännu mer vård. Hunden kan också snedbelasta någon kroppsdel, och därmed få överbelastningsskador någon annanstans.

Minst tio minuter 
Minst tio minuter innan ansträngning bör uppvärmningen börja. Kan du börja ännu tidigare är det bara bra. Ju längre du håller på desto noggrannare har du förberett hunden. Men självklart ska den mesta delen av tiden ägnas åt lugn promenad. Annars skulle hunden kunna bli trött både fysiskt och psykiskt innan det är dags. På slutet gör man övningar som är mer upphetsande och också mer belastande för musklerna. Den sista stunden innan start, gärna minst ett par minuter, bör hunden få vara stilla, så att den kan varva ner och börja koncentrera sig på sin uppgift.

Öka belastningen lite i taget 
Det mest skonsamma för musklerna är att man steg för steg ökar belastningen. Starta med att lugnt gå en liten promenad. Sedan kan du göra olika övningar för att få igång musklerna. Om du lärt hunden att hoppa genom armarna eller över ett av dina ben, kan du gradvis höja hopphöjden. Det är praktiskt att inte behöva konkurrera med alla andra om tävlingsarrangörens uppvärmningshinder. Att låta hunden gå i ett mönster av en åtta mellan dina ben är en annan utmärkt övning, den anstränger musklerna på hundens sidor. Att låta hunden få rusa rakt fram, i en inkallning eller budföring mellan två personer, ger den chans att sträcka ut på ett sätt som också kan vara bra rent mentalt för vissa hundar. En väldigt livlig hund och framför allt unga hundar, har så mycket iver i sig att det kan vara skönt för dem att ha fått släppt loss lite, innan de ska in och vara helkoncentrerade i hög fart på en mer begränsad yta. Det finns ännu mer övningar i den stilen som man kan göra, om man är intresserad.

Massage 
Massage är en bra väckarklocka för musklerna. Man ökar blodgenomströmningen, vilket är en fördel eftersom det är blodet som ska tillföra näring till musklerna under ansträngningen. Ju bättre det jobbet görs, desto bättre jobbar musklerna! Cirkulationsmassage innebär att man tar en tass på var sida, diagonalt över hunden. Till exempel vänster framtass och höger baktass. Tryck varannan gång på den ena tassen, varannan gång på den andra. På det viset sätter hjärtat mer fart och syresätter blodet ännu bättre.

Förbättrade prestationer 
Som den uppmärksamme läsaren förstår, är det ganska självklart att muskler som är förberedda på ovanstående sätt, faktiskt jobbar bättre på banan! Det innebär att det finns stor chans att hunden springer snabbare, river färre hopphinder och helt enkelt har bättre kontroll över sig själv bland hindren. Egenskaper som vi förstås hemskt gärna uppskattar om hunden har på en agilitybana!

Ett exempel på bättre prestationer handlar om en hund som redan var mycket framgångsrik. Det var en stor blandrashane och han hade varit skadad och borta från banorna ett tag. När han kom tillbaka hade husse fått noggranna instruktioner om att hunden nu måste värmas upp ordentligt, annars fanns det risk att skadan kunde gå upp igen. En muskelbristning gör ju att muskeln framöver blir skörare, då bindväv bildas för att läka det skadade partiet och det är inte lika hållbart som enbart muskelvävnad. I alla fall så promenerade och masserade han noggrant sin hund och startade sedan loppet. När han gick i mål var det ett vinnarlopp han gjort! Han berättade entusiastiskt efteråt att hunden aldrig sprungit så fort! Han hade riktigt svårt att själv hänga med, eftersom han var van vid att hunden brukade ha ett annat tempo! För honom blev det självklart att i framtiden alltid lägga ner samma tid på uppvärmning. Han hade lärt sig något ovärderligt.

Att röra sig efteråt 
Att "varva ner" ansträngda muskler är minst lika viktigt. Det innebär helt enkelt att gå en lugn promenad i några minuter innan hunden får slå sig till ro. I det här läget är musklerna så uppvärmda, att om man behärskar stretching är det ett bra läge att tänja ut kroppen också.

Anledningen till att det är här så viktigt är att när musklerna har jobbat har det nämligen bildats slaggprodukter i blodet. Om man låter hunden röra sig kommer de att lösas upp och försvinna. Om hunden istället, direkt efter ansträngningen, går och lägger sig kommer de att lägga sig som "bromsklossar" inuti musklerna. Hunden kommer efter vilan att ha blivit stel och beroende på hur länge den vilat, vilket skick den är i och hur kallt det är, kan det bli olika konsekvenser.

Ett fall jag aldrig glömmer var en kille med en smidig bordercollieblandning. Det var regn och rusk och direkt efter loppet fick hunden hoppa in i bilen och lägga sig. Men inte nog med det, det var trångt, för han delade platsen med flera andra hundar. Dessutom skulle han nu åka till en annan ort, resan tog ett par timmar. Meningen var att han skulle tävla även nästa dag. Det blev inget med det, då hunden var så stel när han kom ut ur bilen att han nästan inte kunde gå. Den hussen lärde sig också en läxa för livet.

Gå en kurs 
Jag rekommenderar verkligen att man går en kurs i massage och stretching för hund. Att få lära sig på sin egen hund och att få en praktisk lektion i den lite känsliga konsten att stretcha, är otroligt givande. Till dess kan man gärna lära hunden att stretcha sig själv. Genom att ge den tid när den vilat, inte själv rusa därifrån, gör den gärna det som naturen programmerat den till. Den sträcker ut både fram- och bakdel innan den är redo att gå vidare. Beröm de rörelserna och ge dig själv och hunden den minuten på tävlingsplatsen, just innan det är dags att gå iväg för att börja uppvärmningen. Kanske kan den pusselbiten som hunden fixar själv, blir den första i proceduren av förberedelser inför start och som leder till ökad framgång för er bägge.

Är man intresserad av agility och vill ha ut den bästa och mesta möjliga prestationen av hunden på banan, likaväl som att man vill att hunden ska få vara frisk, så är uppvärmning och nedvärmning något väldigt viktigt.

Tillbaka

 

Klicka här om du vill lämna Wild-east.