Agility - med eller utan marginaler 

Agility är ju inte att bara flänga omkring på en hinderbana i högsta fart och hoppas att hunden väljer rätt hinder. Det handlar i hög grad om kontakt och kontroll.

För att skapa ett förhållande med kontakt och kontroll mellan sig och hunden på agilitybanan krävs att man från början använder inlärningsmetoder som grundar sig på lugn, säkerhet och belöningar. Låt inlärningen ta tid. Hetsa och stressa inte. Visa tydligt vad du menar hunden ska göra. Bygg upp situationer där den lyckas. Repetera mycket. Det gör den trygg och säker. Belöna ofta. Belöna i första hand med något gott godis. Att äta är ju lugnande. Undvik om det går att busa med bollar och kampleksaker som belöning.

Nybörjare bör ta det lugnt 
När man som nybörjare kommer ut på tävlingsbanan bör man ta det lugnt. Liksom "föregå med gott exempel" inför hunden. Försöka att inte låtsas om tävlingskänslan, utan vara lika tydlig och kontrollerad som på träning. Om man istället skulle springa fort och ge snabba signaler till hunden är det för det första troligt att det skulle bli fel, eftersom den nya miljön gör det tillräckligt besvärligt. För det andra skulle man ganska snart ha lärt in att det är hets och stress som gäller på tävling - och det är mycket svårt att jobba bort.

Din tid kommer 
"Försök att ha tålamod" säger man till nybörjaren som tävlar och kommer i mål 20 sekunder efter vinnaren. "Din tid kommer", i dubbel bemärkelse. För först när säkerheten skapats även i tävlingsmiljön, kan man börja öka farten och kanske chansa lite mer. Ge hunden och dig själv minst en säsong där du bara tävlar mot de egna resultaten och inte bryr dig så mycket om konkurrenterna. Noll fel på hindren är ett bra mål. Lyckas man får man lov att vara nöjd.

Snabb eller lugn typ 
När man fått erfarenhet av tävling i en eller ett par säsong kommer saken i ett annat läge. Nu är det dags att bedöma hundens utvecklingsmöjligheter. Är den snabb till naturen, vilket t ex en sheltie, bearded collie eller flatcoated retriever är, då ska du utveckla på ett sätt. Är det en hund som är lite "trög", som inte har så lätt att susa iväg i någon högre fart, då ska du träna på ett annat sätt.

Ta det lugnt med den snabba hunden 
Det är väldigt viktigt att man är lugn när man tränar en snabb typ av hund. Att man inte "släpper" den för tidigt på kontaktfälten t ex. Där måste man ha marginalerna på sin sida. Att från början nöta in att man "alltid ska ta det lugnt på kontaktfält" har man till godo i åratal efteråt. För hur snabb hunden än är för övrigt går det ju aldrig att sudda bort ett hinderfel. Och i "lagom" tempo lär den sig dessutom att lyfta fötterna över hopphindren och ta ut hoppet över långhoppet. Den blir behärskad nog att ligga lugnt på bordet och svänga rätt i slalomen.

Slipa ner marginalerna 
Så småningom låter man hunden få lov att ha högre och högre fart. Men det sista man gör, kanske först efter ett par säsonger, är att börja "slipa ner" marginalerna på kontaktfälten. Låta hunden lämna dem snabbare. Men jag tycker inte man någonsin ska vara nöjd med att den hoppar av högt uppe på fälten. Det är alldeles för lite marginal till fel. Dessutom tror jag inte hunden egentligen kan känna skillnaden på om den hoppar av 95 eller 85 cm från änden. (Kontakfälten börjar vid 90 cm). En ytterligare anledning är ju skaderisken. Stora avhopp är slitsamt för hundens leder, det är ju mycket därför regeln finns där!

Liva upp en långsam hund 
Den långsammare typen av hund behöver man inte träna lika mycket och länge på att inte slarva. Känner man på sig att hunden är trygg och lite trög kan man redan efter kanske en halv säsong börja öka farten på tävling. Det gör man genom att t ex leka upphetsande lekar straxt innan man går in på banan och ropa upplivande saker under loppet. Under träning kan man ge en snabb belöning, t ex kasta en boll eller "dragknut" efter en sväng eller en passage på några hinder. Det piggar upp och får hunden förväntansfull under hela loppet och inte bara vid målgång. En sådan här hund brukar sällan slarva på kontaktfälten, men var aldrig för säker. Lura den inte att hoppa av för högt upp.

Den långsammare triumferar 
Ibland kan det kanske kännas hopplöst när de snabba hundarna kommer i mål med tider som har stora marginaler till en mer sansad hund. Men glöm då inte att det är felfritt lopp som premieras och bara hunden klarar idealtiden (vilket den bör göra om den rör sig någorlunda raskt och inte har några stopp på banan) så är den definitivt med och konkurrerar om placeringar. I synnerhet när de snabba hundarna gör fel, kan de andra triumfera och sno åt sig äran!

Tillbaka